Det var i Hönstorps utmarker det började.” Så inledde Tommy Knutsson, Naturcentrum, sin föreläsning om den biologiska mångfalden i Mittlandsskogen på Öland. Med inlevelse berättade Tommy om Mittlandsskogens långa historia med extensivt bete, om mångfalden av svampar och skalbaggar. Hur han och Gunnar Hamrin på Skogsstyrelsen märkte ut hur skogen skulle huggas och röjas för att bevara och förstärka dess otroliga mångfald av arter. Hasselskogen på Ölands kalkberggrund har ingen motsvarighet någon annanstans i världen.

“Det var i Hönstorps utmarker som det började.” Så börjar också vår historia. För den mark Tommy inledde sin föreläsning med, det är den mark som ligger på Magnus föräldragård och som tack vare Magnus restaurerades 2004. Första året efter den stora huggningen ägnade Magnus hela sitt sommarlov åt att gå med röjsåg för att hålla tillbaka allt sly. Han insåg snabbt att han behövde hjälp och skaffade sina första 10 får. När Magnus tog med Caroline till sin skog första gången 2007, mötte Caroline en märklig skog, så långt från Roslagens John Bauer-skogar en kan komma. I stället för mossa och blåbärsris bland granar och tallar så fann Caroline här smala slingrande gångar genom den täta hasselskogen och små gläntor med fin ängsflora.

Läs mer

Skogen
För varje år återgår den betade skogen till ett mer naturligt utseende när träd och växter fått mer utrymme. Bland Mittlandsskogens doldisar hittar du många märkliga svampar, i de öppna gläntorna finns en rik flora med bland annat orkidéer, backtimjan, kattfot och jungfrulin. Det finns ett intensivt insektsliv av dynglevande skalbaggar, fjärilar och andra småkryp. Det är också i Mittlandsskogen som många av Ölands fornborgar återfunnits, som Gråborg (Öland största), Ismantorps (Ölands märkligaste), Lenstad borg och Norra Möckleby borg. Intill borgarna finns mängder med andra lämningar från järnåldern som husgrunder och mil med stensträngar och fägator. I dag, 2020, är vi mitt inne i restaureringen av vår fjärde mark, en del av naturreservatet i Hönstorp och antalet tackor har ökat från de första 10 till 65. Förutom de ca 80 ha som tillhör föräldragården och oss så betar våra tackor också marker åt Länsstyrelsen och Mörbylånga Kommun. Kommunens marker är öppna gräsmarker och slåtterängar som också hyser många rödlistade växter och insekter.
Fåren
Fåren är våra allra bästa medarbetare som håller markerna öppna och får oss att må bra när vi känner oss nere eller stressade. Det finns inget bättre än att sätta sig ner i den varma halmen hos de busiga lammen en kulen vårvinterdag, eller att snusa lite med tackorna under den dagliga kollen på betet. För oss är det självklart att anlita duktiga hantverkare till det vi själva inte kan göra. Att djuren betat i örtrika marker avspeglar sig både på köttet, skinnen och ullen. Lammen slaktas på ett litet gårdsslakteri bara 17 minuter från vår gård. Där tas de emot av kunnig och lugn personal för god hantering i hela kedjan från mottagandet till den färdigförpackade lammlådan. Skinnen lämnas till ett familjegarveri utanför Orrefors. Ullen som Magnus klipper på hösten skickas till ett familjespinneri utanför Norrtälje. Både Magnus och Caroline har gått utbildning i skinnsömnad och att trycka på skinn. Caroline har också gått utbildning i ullspinning och garnfärgning. Både ull och garn är fantastiska naturprodukter med många bra egenskaper. Vill du veta mer om fåren, ullen och skinnen kan du gå på någon av våra kurser eller varför inte bli fodervärd till din alldeles egna tacka.
Bin
På gården finns inte bara fåren. När Magnus och Caroline träffades hade Magnus också honungsbin. Antalet kupor har varierat mellan åren. 2020 har vi tio bikupor utplacerade på bigårdar i vår trädgård, i byn Törnbotten, på slåtteräng och i Mittlandsskogen. Varje kupa ger unik honung eftersom smaken, färgen och konsistensen beror på vilka blommor som bina besökt och när på året honungen är slungad. Att ta tillvara på just det unika hos varje kupa har blivit lite av vår grej. Vi slungar ofta och håller honungen från en kupa åtskild från honung från andra kupor. Det blir mer jobb för oss, men det är också roligt att kunna erbjuda våra kunder en smakresa tillsammans med bina från plats till plats och från försommar till höst. Honungsbin fyller en otroligt viktig funktion i dagens jordbrukslandskap. Det kommer många rapporter om att vilda pollinerare (vildbin, humlor, steklar, fjärilar med fler) har minskat drastiskt de senaste decennierna. Honungsbin kan aldrig ersätta vilda pollinerare, men honungsbin får allt större betydelse i världen för vår odlade matproduktion. En bikupa i en äppelodling kan öka skörden med hela 300%. Från och med honungssäsongen 2020 erbjuder vi dig att bli andelsbiodlare hos oss. Redan nu kan du teckna in dig för en andel säsongen 2021.
Höns
Hönsen kom till Mittlandsgården 2013 efter en hel del övertalning från Carolines sida. Våra första kycklingar kläckte vi från ägg vi köpt av grannar och vänner. Det blev en salig blandning av 3 hönor och 7 tuppar. Från det att de första små kycklingarna tittade ut var Magnus såld och vi skaffade avelsägg av olika raser som isbar (blåvärpande), creme legbar (grönvärpande), ancona (beigevärpande), wyandotte (ovala beigefärgade ägg) och maran (mörkbrunvärpande). Dagens hönsflock på knappt 50 hönor, består av många blandningar av ovan nämnda raser, några renrasiga och några bruna och vita lohman. På sommaren bor alla hönsen i en vagn på en del av vår vallåker. Vagnen flyttas med jämna mellanrum och hönsen går fritt ute och gör det höns gillar. På morgonen när vi kommer med mat och vatten står de längs staket, ivrigt väntande på oss. De sprätter i gräset, jagar maskar och insekter, äter blommor och blad. På eftermiddagen badar de sandbad i någon grop. Första gången jag såg en höna ligga på sidan med utsträckt ben trodde jag hon var död. Nu vet jag att hon solar, och det gör hönorna gärna på eftermiddagen. Varje höna har sin egen personlighet och det är lätt att bli stående och titta på vad de hittar på. Hönsflocken vaktas av några tuppar. Tuppens viktigaste uppgift är att skydda flocken mot fara. Om en rovfågel flyger över ropar han och alla hönor störtar in under vagen till skydd. Om vi ger lite extra godis (spannmål eller grönsaksrester) lockar han hönorna med len röst och lägger en och annan godsak framför näbben på någon av hönorna. På vintern bor hönsen i små växthus där vi i år provar att odla chili och meloner direkt i ströbädden.
Odling
Som många småskaliga producenter drivs vi av nyfikenhet att prova nya saker. Sommaren 2020 tar odlingen en helt ny inriktning. Hittills har vi odlat spannmål och vall som foder till våra får och höns. Det började i vintern 2020 med att Magnus gick en tomatodlingskurs. Länge har han tänkt att fårstallet står (nästan) tomt hela somrarna. Hittills halvhjärtade försök att odla tomater och chili både direkt i ströbädd och i kruka med ganska dålig framgång. I år testar Magnus åtta olika sorter som odlas i plastsäckar som håller för minst tre säsonger. En stor fördel är att säckarna tar minimal plats under vinterlagringen. När Magnus ändå satt skolbänken så hoppade han också på en kurs i odling av sötpotatis. Sötpotatis är en spännande växt och försök till odling pågår på Öland (Torslunda försöksstation) sedan tre år. Den funkar helt annorlunda än vanlig potatis eftersom den tillhör vindeväxterna. Sötpotatisen gillar värme och vatten så att lösa bevattningen kommer bli en utmaning. Vid en lunchpaus på vid ett av kurstillfällena pratade kursledaren om bovete och bovetehonung. Eftersom vi har bin så spetsade Magnus öronen och rätt var det var så bestämdes att vi ska ha en försöksodling av bovete på Öland åt Länsstyrelsen i Kalmar län. I vår har vi haft digitala träffar med andra boveteodlare i Sverige, både på Österlen och i Jönköpings län. När detta skrivs så har bovete bristningsfärdiga knoppar och snart har vi ett hav av vita blommor utanför köksfönstret. Bovete tillhör functional foods med alla sina nyttigheter och är dessutom otroligt attraktiv för pollinerande insekter. Även Caroline har ryckts med odling i ett fröodlingsprojekt tillsammans med Lrf i Skåne, Hushållningssällskapet och Jordbruksverket. I POM Programmet för Odlad Mångfald har olika sorter av fruktträd, bärbuskar och frön av grönsaker samlats in från hela Sverige. När efterfrågan på utsädesfrön till gråärtor, jätteärt och olika bönor ökar, ökar också behovet av odlare som odlar utsäde. Till varje sort finns en berättelse om ursprunget till sorten, alltså var, när och vem som först odlade den. Till exempel om Mor Kristin som levde på ett litet torp utanför Kisa under tidigt 1900-tal. Hon odlade mycket, bland annat dessa kokbönor. När en granne gifte sig gav Kristin henne några bönor. Grannen odlade bönorna livet ut men hann också ge dem vidare till Fröuppropet, den inventering av köksväxter som gjordes i början av 2000-talet. När inventerarna ville veta mer om Kristin blev de inbjudna till en bönkväll i Västra Eneby församlingshem. Där hade hela bygden samlats för att prata om Kristinbönan och odling av bönor i trakten. Hembygdsföreningen hade också spårat upp ett barnbarnbarnsbarn till Mor Kristin som fick en påse bönor. Bönkvällen slutade med att prästen välsignade bönan. I sommar kan du följa med på en vandring och titta på bovetefältet och kolla hur tomaterna mår i fårstallet och höra ärtor och bönors berättelser i trädgårdslandet.
Gårdsbutik
På Facebook och Instagram kan du läsa hur odlandet framskrider. Vill du också träffa fåren så går det bra. I år erbjuder vi på en corona-anpassad lammsafari i stället för vår ordinarie lammsafari med traktor och vagn. De kurser i kärleksknutar och tovning av sittdynor, och andra event som vi erbjuder ligger nu på hyllan och väntar på att Corona-pandemin ska klinga av. Tills dess välkomnar vi dig på ett ansvarsfullt och omtänksamt sätt som minskar smittoriskerna för både dig och oss. Du är alltid välkommen till vår gårdsbutik där vi har våra fantastiskt vackra lamm- och fårskinn och ullgarn i olika grå nyanser. Där finns också honung från våra bikupor och hantverk. Vi har fasta öppettider i samband med gårdsvandring och lammsafari, övrig tid är det knacka-på-öppet. Det betyder att vi har öppet när vi är hemma. Väl mött

“Här strävar vi efter att vårt beteende och agerande leder till mer gott för natur och människa”

– Vi kallar det vår Mittlandsfilosofi

Aktuella upplevelser från Mittlandsgården

Hållbara fakta

Fakta om Mittlandsskogen på Öland

Utan bin skulle vi människor ha svårt att få mat. Bin fyller en viktig funktion att pollinera blommor så vi kan få frukt och grönsaker. De senaste åren har det kommit flera larmrapporter om att antalet bin minskat, både tambin och framförallt vilda bin. Orsakerna är inte helt klara. Ett förslag är allt tidigare skördar av vallarna så att blommor som till exempel klöver inte hinner gå i blom.

Flora och fauna

Ett annat att bekämpningsmedel som sprutas på åkrarna påverkar bins orienteringsförmåga. När antalet vilda bin minskar får tambin en allt viktigare roll för livsmedelsförsörjningen. Nya sätt att odla bin har vuxit fram, till exempel urbana bin inne i städerna.